-->
Aimé Fernand David Cesaire (26 Jwen 1913 - 17 Avril 2008). Aimé Cesaire se yon ekriven, powèt, politisyen matinikè. Li se papa matinikè yo, li se lidè ak kreyatè mouvman "Negritude" (Negritid) ki ap revandike istwa ak pozisyon nèg afriken, karibeyen. Ekriven ayisyen Franketienne di de Cesaire ke li te yon gran mapou : "Yon gran mapou tonbe"
Aimé Fernand David Cesaire
Aime Cesaire 2003.jpg
Fonksyon:depite, mè matinik
Eta sivil
Dat nesans:?
Lye nesans:Bas-Pwent,Matinik
Peyi nesans:Frans
dat lanmò : 17 avril 2008
Matinik (Frans)
Nasyonalite : Franse
Kèk not
*Li fonde ak Léopold Sédar Senghor konsèp yo rele negritid


Gade kouman pou ou konplete biyografi sa : biyografi

Li rankontre Léopold Sédar Senghor lè li tap fè etid li Pari (kapital). yo fonde ansanm konsèp yo rele negritid.
Konsèp epi rankont :
Pwezi li yo :
  • Cahier d'un retour au pays natal (1939) - (ht) "Kaye retou nan peyi m"
  • Armes miraculeuses (1946)
  • Soleil cou coupé (1948)
  • Corps perdu (1950)
  • Ferrements (1960)
  • Cadastre (1961)
  • Moi, laminaire (1982)
Kèk teyat li ekri yo :
  • Et les Chiens se taisaient, trajedi: aranjman pou teyat. Paris: Présence Africaine, 1958, 1997.
  • La Tragédie du roi Christophe (trajedi wa Kristòf). Paris: Présence Africaine, 1963, 1993.
  • Une Tempête, adapted from The Tempest by William Shakespeare: adaptation pour un théâtre nègre. Paris: Seuil, 1969, 1997. A Tempest, New York: Ubu repertory 1986
  • Une Saison au Congo. Paris: Seuil, 1966, 2001.
  • Discours sur le colonialisme, Paris: Présence Africaine, 1953.
  • Toussaint Louverture; La Révolution française et le problème colonial. Paris: Présence Africaine, 1960.


Nan Matinik li a, yo rele l papa Cesaire.

0 Response to " "

Enregistrer un commentaire

Iklan Atas Artikel

Iklan Tengah Artikel 1

Iklan Tengah Artikel 2

Iklan Bawah Artikel